Vad blir det härnäst?

Jag var byggmöte i söndags och då började jag plocka lite med min Dewoitine D.520. Den hade jag tänkt som ett försök att sänka ribban lite och bygga nästan OOB. Vi får väl se hur det går.
Men så dök det upp en Stockholmare som lockade med ett sidospår. Inför tävlingen som IPMS Stockholm arrangerar nästa vår är temaklassen What if... tunnan. Det går ungefär ut på att bygga en tunnan i aldrig tidigare skådad form, allt från annorlunda märkning till galna konverteringar. Så nu ligger en påse Heller-tunna på arbetsbordet och lockar. Dessutom passade jag på att köpa ett ark av Robert Bergvalls utomordentliga dekaler för svenska Mustanger (i 1:48), så nu blir det jakt på lämplig modell att sätta dom på. Trion med japanska kärror från Hasegawa får nog vänta lite.

Nästan i mål

Nu har jag jobbat så intensivt med kärran några dagar så jag inte fått till något inlägg, men här kommer det.
I de sista skälvande minuterna hittade jag ett perfekt foto på en öppen huv och då blev det lite detaljer till. Kunde inte låta bli. Ska försöka hinna med en ordentlig fotografering imorgon, men det är ju byggmöte och antennen måste på plats också, så vi får väl se. Här är några bilder så länge.

Dekaler och påbörjad vädring

När masken faller

Det är alltid lite spännande när det är dags att ta bort maskeringstejpen. Denna gång var det ännu värre. Hur hade jag lyckats med de tunna linjerna i nosen. Det räcker att en blir kass så är man missnöjd och nu är det sju kilar som ska bli rätt. Men det blev riktigt bra. Visst är någon linje tjockare än någon annan, men det är inte mycket. Samtidigt blir resultatet överlägset bättre än om jag använt dekaler, så det var mödan värt.

Nu är det klarlack på programmet. Provlackade med Vallejos akryllack på en provbit igår. Nu ska jag på den med dekalvätskor och balsamterpentin så får vi se vad den tål.

Lite bilder från måleriverkstaden. Jag hade redan bestämt mig för att måla de svartvita kilarna framme på motorn, för det hade nog varit knepigt att få dit dekalerna. Så varför inte måla korsen också när man ändå håller på.

Efter det vita var det dags att krypa till kojs. Nattarbete brukar kunna förstöra en hel modell, så det svarta i kilarna och korsen under får vänta till imorgon.

Så gör en riktig modellbyggare!

Man vill ju inte bli flottig om fingrarna.

Hittade några goa klipp med 109:or som puttrar runt i luftrummet. Här är ett av dom:

Med den inspirationen i ryggen startade målningsarbetet igår och fortsatte idag.

Precis som vanligt gjorde jag tabben att måla undre färgtonen före de gula fälten. Nu måste jag maska en extra gång. Att man aldrig lär dig.