söndag 19 oktober 2014

En cockpit i 1:72 är inte stor och på ett tvåsitsigt plan är det dessutom dubbelt av många saker. Det krävs en del envishet för att allt inte ska stanna av i det här läget.

Instrumentpanelen ska bli lite roligare tänkte jag. Först tar jag en kopia på dekalen som mall. Sedan stansar jag urtavlorna på tunn plasticard.

Här är skivan på plats och är grundad.

Dekalerna är på. Jag har tonat ner det vita med tunn svart dimma för att detaljerna ska se tunnare ut. Mitten på urtavlorna maskade jag med vaselin, så behöll de blänket också. Det förstärkes även med lite penslad golvpolish.

Nu får jag varna känsliga läsare för löjligt små detaljer. Det här är bitar av varmdragen gjutstam som ska bli kompassnålar.

Nålen placeras i en liten pöl klarlack på kompasshuset för att fastna. Sedan blev det en droppe av Panduros "Dimensional Magic" för att skapa en droppe som inte sjunker ihop. Och ja, nålarna pekar givetvis åt samma håll på kompasserna. Det vore ju att snubbla på målsnöret att missa det.

Här är allt målat och stolarna har fått bälten från Eduard. Fusk, kan en del tycka, men personligen tycker jag att montering av såna är bland det svåraste jag vet. Så man får allt slita för det fina resultatet.

Så är allt på plats...

...och så limmar vi ihop eländet.

2 kommentarer:

  1. Jaa, Du Daniel. Det finns ett uttryck som heter "smått och gott." Passar verkligen in här. Fadern är impad.

    Fadern :-)

    SvaraRadera