Fin

Då var den klar så när som på fartmätaren som gick av. Den hade jag alldeles glömt. Men den kommer på plats sen. Det är som den där listen man alltid har kvar när man renoverar ett rum. Dags att rigga fotostudion. Här kommer några bilder så länge.

Dags för le Grande Finale

Lite torktid först, sen ett lätt halvmatt lacklager, så är det dags för avmaskning och slutmontering.

Lite slitage

Hittad bra bilder på en kärra i lagom bruksskick som inte muséimålats (här). Det blev bra stöd för chippningen. Nu kommer den knepiga biten att lägga avgassträngen utmed sidorna.

En fransk målning

Så var den målad och dekaler är på. Fläckmönstret blev lite grövre än orginalet, men så får det bli. Det är näst intill omöjligt att göra så små fläckar med en airbrush, åtminstone med min från Biltema. Färgerna tror jag jag fått till ganska bra ändå. Nu är det inte många kvällar kvar. Färgmatchningen mellan min målade stjärtfena och kokarderna stämmer bra också, tycker jag.

le Tricolore

Underrede och trikolor målade. Denna gång kom jag ihåg att måla den typen av färgfält först.

En av dotterns små uppmuntrande lappar råkade komma med i bild.

En salig röra

Franskbygget går framåt. Sitter här i ångorna av Alcadprimern och begrundar denna röra av delar som befinner sig i lite olika stadier av målning. Monteringen blir nog ganska enkel. Här är det kamouflagemålningen som blir den stora utmaningen.

Landningsställen har fått lite lull-lull också.

Referensbildens förbannelse

Eftersom det börjar dra ihop sig till målning tog jag ett varv på nätet för att se om jag kunde hitta bra underlag för målningen. Jag hade bestämt mig för tredjealternativet på dekalarket, en riktigt fläckig historia. Svår men snygg. Visst är det roligt när man hittar bilder på exakt den individen man vill avbilda och det gjorde jag. Problemet var att den inte alls stämmer med Tamiyas anvisningar. Målningen är både ologisk, svårtolkad på ett svartvitt foto och dessutom verkar en del av det fläckiga mönstret (som dessutom verkar vara i två färgtoner) ha nöts bort. För att göra det ännu svårare så har ju själva fotografierna från den tiden en tendens att förändra sig med åldern. Här kommer en stor *SUCK*. Får fundera vidare imorgon. Ska ta en färgbild med de franska färgerna och göra den svartvit i Photoshop så kanske jag kan bestämma vad som är grönt respektive brunt i alla fall.

På byggfronten blev det lite stag och bromsledningar på landningsställen, men det orkar jag inte fota nu.

Den tråkiga fasen

Nu har det inte hänt mycket på några dagar. Åtminstone inte att visa i bildform. Ibland kommer liksom den där bisysslan till byggandet som kallas livet emellan. Ikväll har jag mest tagit ur och slipat till alla delar som sedan ska på pinnar och målas. Lite detaljering i form av några små leder i hjulhusen blev det också. Nu måste jag nog komma till skott med målningen för om en vecka tänkte jag den skulle vara klar.

Igår nitar, ikväll montering

Inte mycket tid till bygge ikväll. En snabb sammanfogning av vingar och kropp fick bli alles.

De här letade jag fram från restena av en Mustang P-51B. De ska sitta på mitt tunnanbygge. Nu behöver jag bara två till så det blev en beställning igår. Det fina i kråksången är att det blir en P-51B över och den ska bli svensk.

Sista titten...

...innan stängning. Har pillat dit metallbågen som håller upp siktet samt ett litet handtag i övre delen av vindrutan.

Kontoret målat

Färdigmålat inne i kontoret. Nu bygger vi ihop och gömmer det bakom maskeringstejp ett tag.

Stolsdynan skulle kanske varit i grönt som ryggtyget, men den här franske piloten hade nog bytt ut den mot en bekvämare i läder. 

Jag hittade fler referensbilder och flyttade fram hjulet på vänstersidan samt tillverkade en liten väska.

Första gången jag använder instrumenten från dekalarket. Har inte trott att det gick att få det snyggt med dom tidigare. Men jag överbevisade mig själv.

Fransk interiör

Efter lite intensivt snickrande är cockpiten på min Dewoitine klar för målning. Det där med att bygga enkelt utan extra detaljer sket sig ju direkt. Men så länge det är roligt och inte känns som ett tvång så går det väl an. Det var lite svårt att hitta bra bilder från samma plan och inredningen ser lite olika ut mellan individerna, så om just den här kombinationer av pryttlar har existerat får förbli höljt i dunkel.

Jag byggde bältena direkt på stolen denna gång. Vi får se hur det funkar att måla.