torsdag 27 juni 2013

Rätt instrument...

...gäller det att ha i dubbel bemärkelse. Jag blev ganska besviken på Hasegawas dekallösning till instrumentpanelen på min Ki-61 jag byggde i våras. Varför iallsindar har de lagt vita linjer på de upphöjda delarna runt instrumenten. Det räcker ju med själva reliefen i plasten. Nu kommer ju instrumenteringen bort i alla röran. Men problem är ju till för att lösas. Först tänkte jag måla över dessa direkt på dekalen med en tunn svart tuschpenna, men den fäste inte alls på dekalfilmen.

Djärv som man är (och lite dum) fick jag för mig att skära ut själva urtavlorna ur dekalen och sedan sätta dom som lösa dekaler. För det behövs, förutom tålamod, bra prylar. När min pappa flyttade till sin lägenhet hittade han en liten ask med guldsmedsverktyg som den förra innehavaren (en guldsmedselev) lämnat. Gamla men ganska charmiga grejer. Där fanns en liten monokellupp som jag inte har hittat användning för än. Nu var den perfekt för detta delikata skärjobb. Ror jag dessutom detta i hamn utan att nåon av de små bitarna försvinner, ska jag köpa en trisslott. I skrivande stund är sex av sjutton små dekaler på plats.

Ska jag eller ska jag inte?

Disksvamparna tjänar som barriär när bitarna sprätter iväg.

De tre instrumenten på den nedre panelen är suddiga på bilden. De gjorde jag för att testa om det funkade och de är också allra minst. De övre känns riktigt lätthanterade i jämförelse.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar